En solig och varm sommardag i mitten av juli hölls boksläpp i Smedjan i Husaby i närvaro av en historieintresserad publik. En ny och till stora delar omarbetad upplaga av Ekon i Husaby introducerades av författaren själv, biskop em Bengt Wadensjö.
Boken Ekon i Husaby utkom första gången 2009 men är slutsåld på sällskapets förlag sedan länge. Efterfrågan och ny forskning gjorde det intressant att ta fram en ny upplaga och författaren biskop em Bengt Wadensjö kontaktades för att höra om han var intresserad av att ta upp tråden på nytt. Resultatet föreligger nu i en rikt illustrerad bok med hårda pärmar, volym nr 114 i sällskapets utgivning.
Boksläppet inleddes med att vår ordförande Johnny Hagberg berättade om sällskapets breda utgivning av böcker med anknytning till Skara stifts kyrko- och kulturhistoria. Han berättade även om föreningens 30-årsjubileum och delade ut ett extra omfångsrikt jubileumsnummer av medlemsbladet.
Bengt Wadensjö berättade om irländska influenser och hur Västergötland även nåtts av mer östliga intryck den vägen, via kelter i norra Spanien och därifrån vidare via Irland. Frånvaron av skriftliga källor från kristningstiden i våra trakter gör det svårt att tidsbestämma händelser med absolut säkerhet, men i Västgötalagens kungalängd omnämns i alla fall Olof Skötkonungs dop vid Brigidakällan. Frågan om vilken som var den exakta platsen för Olof Skötkonung dop engagerar än idag och det finns anhängare av flera olika teorier. Vissa forskare menar att dopet skedde i Skara, medan andra pekar ut St Sigfridskällan norr om Husaby kyrka. Men Brigidakällan nedanför biskopsborgen i Husaby har på senare år fått många förespråkare, och Bengt Wadensjö menar att det är den rätta och jämför med Kildare på Irland. Där finns en liknande Brigidakälla, med både rinnande om stilla vatten, precis som i Husaby.
Den heliga Brigida från 400-talet har kallats för gaelernas Maria och är vid sidan av S:t Patrick det mest betydande lokala helgonet på Irland. En av de som har engagerat sig för irländska Brigida är smeden Therese i Husaby. Hon har bland annat smitt ett Brigidakors i järn efter den irländsk förlagan, som är en mycket välkänd symbol på Irland.
Idag är det lätt att tänka att Norden och de Brittiska öarna var separata kulturområden, men redan runt tiden för kristnandet i Sverige var kontakterna mellan länderna många. Nordsjön var snarast ett nordiskt innanhav med norsk jarl i Skottland och nordöstra England samtidigt som danska Danelagen gällde i stora delar av England. Att St Sigfrid enligt traditionen kom från York och färdades via Norge till våra trakter är egentligen inte så förvånande.
Efter slaget vid Hastings 1066 avtog det västliga inflytandet snabbt i Norden och det tyska gjorde sig mer gällande. Den iriska andliga traditionen med närheten till naturen ersattes av tysk dogmatik. Till och med York i norra England hamnade under ärkestiftet i Hamburg-Bremen (till skillnad från Canterbury).
Vid boksläppet medverkade trubaduren Kristin Svensson, som är känd i trakten för sin sång och musik. Boksläppet avslutades med Västergötlands "nationalsång" Hymn till Västergötland.