Beskrivning
Nr 114. Bengt Wadensjö (2022). ISBN 978-91-86681-59-3
Olof Skötkonungs dop i Husaby var en symbolhandling av enorm betydelse för framtiden. Grunden lades för ett helt nytt samhälle där den gamla järnåldersbebyggelsen med enstaka gårdar och små byar fördes samman i socknar med gemensam kultplats, ny relation till det gudomliga, nya riter vid de stora händelserna i livet, en gemensam viloplats för de avlidna och ett nytt namnskick.
Husaby var på 1000-talet ett centrum i svensk historia och kyrkohistoria. Kung Olov Skötkonung döptes här av Sigfrid som enligt traditionen kom från York i norra England. Skarastiftets förste biskop placerades här, och en biskopskyrka byggdes på platsen nära dopet.
Husaby ingick i den kulturkrets som nordmännen skapat runt Nordsjön sedan början på 800-talet. Husaby uppvisar tydliga tecken på sambandet mellan engelskt och irländskt kyrkoliv å ena sidan och det trosliv som utvecklades på Kålland efter kungadopet.
Biskop Sigfrid från York som döpte Olof Skötkonung kom alltså från en miljö som var en sammansmältning av skilda kulturer som gett ekon i Husaby. De runda tornen, kistorna vid ingången till kyrkan, det armeniska korset på en av kistorna, namnet Birgittakällan på den källa där Olov Skötkonung döptes, munkkammaren i Söne kyrka, de runda gravkorsen runt om på Kålland, liljestenarna och stiftets äldsta gudstjänstordning är sådana ekon som bland annat vittnar om inspirationen från Irland och England i Skara stifts äldsta historia.
Bengt Wadensjö är född i södra Västergötland, i det medeltida Skarastiftet, är docent i kyrkohistoria i Uppsala och var under sexton år biskop i Karlstad stift. Han presenterar här en personlig tolkning av ekon från kristnandet i Husaby med omnejd. Nu utkommer här efter tretton år en andra bearbetad upplaga av Ekon i Husaby genom Skara stifthistoriska sällskap.