Den 15 februari möttes några svenska och en tysk forskare i Stockholm för att presentera sina artiklar till en kommande bok om Maria Euphrosyne och bönboken Himmelisches Manna som hon lät ge ut år 1681. Den bok som nu planeras är ett sätt att högtidlighålla fyrahundraårsminnet av denna betydelsefulla, men på många sätt bortglömda, 1600-talskvinna.
Maria Euphrosyne var av furstlig ätt och sedermera prinsessa av Sverige, då hennes bror Karl X blev kung. Men i den mån hon har omskrivits har det varit som gemål till Magnus Gabriel De la Gardie. Trots att hon stod ett trappsteg upp i rang har hon befunnit sig i sin mans skugga.
- Maria Euphrosyne är kvinnan i mitt liv. Hennes levnad är inte så utforskad och det känns fint att få samlas kring detta tema, sade projektledaren Susanne Tienken som inledning på dagen.
Den kommande boken kretsar en hel del kring Maria Euphrosynes liv och släkthistoria och skapar också sammanhang genom den tid, språkdräkt och det andliga tankegods som ligger till grund för bönbokens tillkomst. Bönboken Himmelisches Manna, som finns kvar i ett fåtal exemplar, omfattar mer än 1600 sidor på tyska. Hela boken kommer inte att tryckas upp eller återges, men ett utdrag i faksimil kommer att ingå i den nya boken som också får titeln Värdslig makt och himmelskt manna - Maria Euphrosyne von Pfalz Zweibrückens liv och verk.
-Det blir en värdefull utgivning i stiftshistoriska sällskapets skriftserie. Maria Euphrosyne levde i Västergötland under lång tid och här finns också hennes vilorum. Hennes andaktsbok är verkligen värd att uppmärksammas, säger Johnny Hagberg.
Maria Euphrosyne var av tysk härkomst både på fädernet och mödernet med en pzalzisk farfar och en pzalzisk mormor. Hon föddes på Stegeborg i Östergötland och uppfostrades vid det svenska hovet. Sin utbildning fick hon tillsammans med blivande drottning Kristina. Andreas Kappelmayr, docent i historia, berättade både om hennes uppväxt och de äktenskapsprojekt på 1640-talet som slutligen resulterade i ett äktenskapskontrakt med Kristinas gunstling Magnus Gabriel. I stället för en position utomlands värdig hennes ställning blev hon en del av det samhälle hon redan kände till. Kappelmayr lyfte i sitt föredrag särskilt fram Maria Euphrosynes gudmor som exempel på en mycket intressant och på sitt sätt märkligt modern person för sin tid, då hon var vegetarian, talade om vikten av tandvård och inte förespråkade aga. Det går också nästan att ordagrant spåra Maria Euphrosynes valspråk Gott ist mir alles till gudmoderns eget valspråk.
På konferensen presenterades också den religiösa och språkliga kontexten. Anders Jarlert, professor emeritus i kyrkohistoria, berättade om 1600-talets religiösa landskap i Sverige och spänningen mellan överdåd och förgänglighet som blev så tydlig genom adelns överdådiga livsstil och de ständiga krigen och sjukdomarna som kunde ända ett liv snabbt och obarmhärtigt. Dödsförberedelse var ett vanligt inslag i predikningar och andaktsliv.
Sverige under 1600-talet var en konglomeratstat och idag kan det vara svårt att föreställa sig att det på den tiden var 20 språk som talades i riket. Bo Andersson, professor emeritus i tyska beskrev hur man talade det språk man var bekväm med i olika sammanhang, exempelvis inom handel och politik. Det religiösa språket var dock tyska vilket också avspeglas i Maria Euphrosynes bönbok. Största delen av den andliga litteraturen nådde Sverige via tyskan. Verk som skrevs på den idag så förhärskade engelskan krävde latinsk översättning för att bli förstådda i 1600-talets Sverige.
Ett annat område som ryms i den nya boken är de gravdikter som skrevs till Maria Euphrosynes ära. Dikterna var statushöjande vid begravningen men det var inte vem som helst som fick skriva.
-Det är intressant att se kontaktnäten, vilka som skrev gravdikterna och varför, och vad det förde med sig. Det finns spår i slottsarkivet i form av kvitton på vad författarna fick i ersättning för tryckkostnader, säger Valborg Lindgärde, docent i litteraturvetenskap.
Susanne Tienken, som är docent i tyska vid Stockholms universitet, avslutade dagen med att berätta om Maria Euphrosyne som sörjande mor och furstinna. Hon presenterade också en analys av innehållet i Himmelisches Manna i jämförelse med en föregångare i fickformat från 1677, Gott ist mir alles.
Boken beräknas utkomma på Skara stiftshistoriska sällskaps förlag under september 2024. I boken ingår också nytryck av artiklar av Ingrid Rosell och Stina Hansson samt en artikel av lektorn i musikvetenskap Maria Schildt rörande psalmer och dess musik. Efterordet skrivs av biskop Åke Bonnier.
Den 14 februari 2025 är det 400 år sedan Maria Euphrosyne föddes.
Forskarna Andreas Kappelmayr, Susanne Tienken, Valborg Lindgärde och Anders Jarlert i samspråk med Johnny Hagberg