Senmedeltida biskopar förde Michael till Skara

12 mars, 2022

Den engelska forskaren Michael Frost har valt att fördjupa sig i senmedeltida biskopars karriärer och ämbetsutövning i den svenska kyrkoprovinsen. Hans forskning har nu fört honom till Skara.

Michael Frost utsågs förra året till Bernadottestipendiat av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Bernadotteprogrammet ger möjlighet till akademisk fördjupning på postdoktoral nivå. Stipendierna riktas till nydisputerade forskare utanför Sverige som vill tillbringa minst ett halvår vid ett svenskt lärosäte eller vetenskapligt arkiv/bibliotek. Michael disputerade i Aberdeen och har sedan haft East Sussex som bas. Nu är han verksam vid Institutionen for litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap på Göteborgs universitet men hans forskning kommer att ta honom runt till alla stift i Sverige och Finland.

Biskopars bakgrund, liv och ämbetsutövande

Vid besöket i Skara nyligen besökte Michael Stifts- och landsbiblioteket och Västergötlands museum för att hitta fler källor till sin forskning. Hans forskningsprojekt har titeln The Backgrounds and Early Careers of Swedish Bishops in the Late Middle Ages och rör biskoparnas bakgrund och tidiga karriärer i den svenska kyrkoprovinsen under 1400-talet. Michael tittar på biskoparnas familjeförbindelser, deras utbildning i Sverige och vid utländska universitet, deras kopplingar till det kungliga hovet och till den påvliga kurian, och raden av kyrkliga ämbeten de innehade innan de uppnådde biskopsgraden.

-Jag analyserar hur deras egenskaper varierade mellan de olika stiften, hur dessa utvecklades under perioden, och hur de påverkades av de politiska kriserna som ledde till Kalmarunionens undergång, säger Michael.

Kyrklig kapprustning under senmedeltiden

Den mest intressanta upptäckt som Michael gjort hittills  är hur kopplingar till den påvliga kurian blev allt viktigare under andra hälften av 1400-talet. Visserligen hade det funnits gott om svenska biskopar med anknytning till kurian - till exempel Sigge Uddsson, biskop i Skara 1424-35 - men andelen ökar markant efter omkring 1450. Särskilt intressant är att det delvis verkar ha varit följden av Sveriges delning från Danmark-Norge efter Kristofer av Bayerns död i 1448. I den efterföljande rivaliteten mellan Christian I och hans ättlingar i Danmark-Norge, och Karl Knutsson och senare Sturarna i Sverige, sökte båda sidor få ett försprång genom att vädja om påvligt stöd.

-Resultatet blev ett slags kyrklig kapprustning för allt närmare band till kurian. Följaktligen ser vi en ökning av antalet svenska prokuratorer (representanter) och studenter i Rom. Flera av dessa män blev sedan biskopar, avslutar Michael.

Michael hoppas kunna slutföra sin forskning i sommar. Han planerar då att skriva en serie artiklar där han beskriver hur biskoparnas bakgrund varierade geografiskt och hur en typisk biskops karriärväg utvecklades kronologiskt i seklet före reformationen.

Senaste nytt

Nyhetskategorier

linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram