Tre av projektets konsthantverkare visade sina arbeten. Från vänster:Thorleifs Aiff, Olivier Lando Trottein och Aulikki Ravelin
Under lördagen den 4 maj anordnades en orgeldag i Varnhem som inspiration och information för insamlingen till De la Gardie-orgeln i Varnhems klosterkyrka. I anslutning till orgeldagen höll Skara Stiftshistoriska sällskap sitt årsmöte.
Ett drygt hundratal personer hade hörsammat inbjudan och kunde ta del av insamlingsgruppens arbete, tre föredrag, visning av skulpturer och förgyllning, och som avslutning orgelmusik framförd av diplomorganist Magnus Kjellsson från Göteborg Baroque. Kjellson är även organist vid Tyska kyrkan i Göteborg.
Insamlingen till De la Gardie-orgeln i Varnhem går nu in på sitt femte år. Under de fem åren har mycket hänt med själva insamlingen men också när det gäller byggnation och aktiviteter. Under lördagens orgeldag summerade insamlingsledare Johnny Hagberg från insamlingsgruppen hur arbetet fortskridit. Själva början blev skakig.
- Den dag vi kallat till pressvisning kallade även kommunen till presskonferens om ett virus som slagit till och nu hade nått våra breddgrader. Pandemin var ett faktum. De aktiviteter vi planerat fick sättas på vänt, förklarade Johnny Hagberg.
Men brev gick förstås att skicka. Den förste att svara på förfrågan om bidrag till De la Gardieorgeln var Jan Guillou, som sedan omnämnt i en av sina böcker hur han gick till banken för att uträtta sitt ärende. När sedan Carl Tham beslutade att skänka 3,5 miljoner till orgelbygget var insamlingen igång med besked.
Under lördagens orgeldag i Varnhem hölls tre föredrag som på olika sätt uppmärksammade ätten De la Gardie och det pågående orgelprojektet. Byggnadsantikvarie Robin Gullbrandsson berättade hur Varnhem intog en central plats i Magnus Gabriel De la Gardies sinne eftersom betydande personer fått sin sista viloplats i kyrkan under flera hundra år. Kyrkan blev som bekant senare också Dela Gardies sista vilorum. En sådan viktig plats i Sveriges historia behövde förstås ett magnifikt musikinstrument som kronan på verket. Orglar fanns främst representerade i domkyrkor men det hindrade inte att en storslagen orgel byggdes i Varnhem. Psalmsång existerade egentligen inte förrän ett hundratal år senare, så orgelns funktion var främst att inrama gudstjänsten med himmelska toner. Vid sidan av urverk var orgelverk det mest avancerade man kunde tillverka på 1600-talet och blev därför en sinnebild för världsalltets ordning.
Domprost Robert Lorentzon belyste Maria Euphrosyne De la Gardies betydelse och gav bakgrunden till hennes äktenskap med Magnus Gabriel De la Gardie och vänskapen med drottning Kristina. På Läckö hade makarna De la Gardie var sitt andaktsrum i anslutning till sina sovrum. Idag hade man kanske valt att ha ett badrum en suite men på den tiden var prioriteringarna annorlunda.
Bildhuggaren Olivier Lando Trottein beskrev sitt arbete med att känna in skulpturernas karaktärer för att på så sätt skapa ett uttryck som blir en hyllning till originalet. Barocken var symbolikens tidevarv med meningsinnehåll som gått förlorad i vår tid. Ett exempel på det är att skulpturen av Kung David framställts med större händer för att framhäva styrka och ett avlångt ansikte för att visa på adlig börd. Keruberna har sina egna uttryck som busiga och oberäkneliga varelser i all den övriga perfektionen.
Orgelprojektet tar inga genvägar - det är gediget hantverk det handlar om. När skulpturerna väl är färdiga ska de bemålas och förgyllas. Konsthantverkaren Aulikki Ravelin visade prov på tekniker och material som kan användas vid förgyllning. Hon beskrev arbetet som rofyllt eftersom det inte går att stressa fram resultatet och givande eftersom förgyllningen förhöjer något som redan är vackert. Makarna De la Gardies adelsvapen har blivit klara och fanns för beskådande under orgeldagen.
Orgeldagens intäkter och därefter inkomna gåvor uppgår till drygt 55.000,-. Nu saknas ”endast” en miljon till orgelns färdigställande med utsmyckningar, sedan är hela trettonmiljonersprojektet i hamn.
Efter orgeldagen hölls årsmöte i Skara stiftshistoriska sällskap. Johnny Hagberg omvaldes som ordförande. I styrelsen invaldes Judith Fagrell efter Åke Larsson som avsagt sig omval. Två Skarabiskopar, Lars-Göran Lönnermark och Åke Bonnier, kallades till hedersmedlemmar som tack för deras insatser på det stiftshistoriska området.