Marte Rodal, samordnare vid Veterinärmuseet och Sonia Lindblom, bibliotekarie i Skara kommun, i Veterinärmuseets arkiv.
Prästen Clas Bjerkander tillhörde på mitten av 1700-talet Skaras unga vetenskapsgeneration och blev utöver sin prästgärning en framstående forskare. Bjerkander och vetenskapens framväxt uppmärksammas i en utställning som pågår i Skaras kulturkvarter från 7 september till 7 december.
I arkiven på Veterinärmuseet och Gamla biblioteket finns ett rikligt material med dagböcker och andra handlingar som levandegör inte bara personer och tidsandan men också har bevarat de naturvetenskapliga mätningar som Clas Bjerkander ägnade sig åt. Tack vare hans noggranna arbete finns det kunskap från våra breddgrader om återkommande faser i naturen, som kan vara av betydelse för klimatforskningen än idag, exempelvis om lövsprickning eller flyttfåglars ankomst. Till hans intressen hörde också att studera snöflingors olika former och symmetri. Bjerkanders stora insatser inom naturvetenskapen har gett honom tillnamnet Västergötlands Linné.
Men mest känd är Bjerkander ändå för sina studier av skalbaggar och andra insekter, något som under senare år har uppmärksammats särskilt av akademiledamoten Kerstin Ekman. Under tillkomsten av hennes roman Då var allt levande och lustigt ägnade Kerstin Ekman många timmar åt att studera materialet om Bjerkander på plats i Skara.
- Claes Bjerkander var en mycket betydande insektsforskare och en fin botanist. Han tycks ha varit en ovanligt sympatisk människa. Det var värdefullt för mig att få lära känna honom genom hans verk. Jag kom att tycka mycket om honom, säger Kerstin Ekman.
Lokalt sett är Clas Bjerkander kanske mest känd genom sitt legendariska Tal om Kinnekulle som han höll på vers i Skara gymnasium år 1758. Talet har tryckts upp och är ett exempel på vad som finns för utlåning på biblioteket. Men mycket av materialet är handskrifter och kan inte lånas ut.
- Utställningen ett tillfälle att visa upp dessa unika handskrifter som kan läsas på plats och användas som källa för olika publikationer, både av forskare och av allmänheten, kanske även i skönlitteraturen. Och detta är ett av Forskaravdelningens viktigaste uppdrag, säger bibliotekarie Sonia Lindblom.
Utställningen beskriver den vetenskapsrevolution som ägde rum på 1700-talet med grundandet av Svenska Kungliga Vetenskapsakademien, som Bjerkander flitigt sände in manuskript för publicering till och senare blev ledamot av. Vi får också veta mer om studentföreningen Svenska Topografiska sällskapet i Skara där en rad namnkunniga personer ingick. Att Skara Gymnasium fostrat personer som Clas Bjerkander, Peter Hernquist och Andreas Dahl (som fått blomman dahlia uppkallad efter sig) är i sig alldeles enastående och värt att uppmärksamma.
- Clas Bjerkander och Peter Hernquist växte upp i samma område utanför Skara och kände varandra väl. Veterinärmuseet har Bjerkanders dagböcker i sina samlingar. Docenten Marina Voinova har genom sin grundliga forskarinsats lyft fram mycket av informationen som finns i dem. Det är så värdefullt att vi genom utställningen får möjlighet att åter titta på forskningen under denna spännande tid i Skaraborg och Sverige, säger Marte Rodal, samordnare vid Veterinärmuseet.
Marina Voinova har redan tidigare intresserat sig för Bjerkander i det stora projektet Expedition Linneus som pågick 2017-2023 med stöd av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS). Det är Voinovas gedigna arbete som gjort utställningen i Skara möjlig.
Förutom att visa på Clas Bjerkanders betydelse för vetenskapsrevolutionen har utställningen som syfte att lyfta fram de stora samlingar som finns koncentrerade inom kulturkvarteret i Skara. Utställningen är därför fördelad på två platser. I Gamla biblioteket visas naturvetenskapens genombrott i det lärda Skara. På Veterinärmuseet är utställningen fokuserad på Kungliga vetenskapsakademins tillkomst och Bjerkanders arbete.
Utställningen är ett samarbete mellan Veterinärmuséet, Skara kommun och Skara stiftshistoriska sällskap och pågår från 7 september till och med 7 december. Den uppmärksammas även av Riksantikvarieämbetet under kulturarvsdagen, som i år infaller den 7 september. En del av materialet har presenterats på Symmetrikonferens i Pisa och fått ett mycket positivt mottagande.