Boksläpp i Skara 7 februari

I februari utkommer boken Forna kyrkor i Skara pastorat som beskriver 24 tidigare kyrkor inom det nuvarande pastoratets gränser. Den 7 februari inbjuds till boksläpp på Veterinärmuseet i Skara kl 18.00. Under kvällen får vi en guidning i museets källare med det som fortfarande finns att beskåda av forna St:a Katarina kloster.

Boken är skriven av Roland Rahn som avled 2016. Ämnet för Rahns bok är forna kyrkor i Skara pastorat. Med forna kyrkor avses här kyrkor som rivits därför att en ny kyrka byggts på samma plats som den gamla, eller en ny kyrka byggts på ny plats och den gamla kyrkan därefter rivits. I inventeringen omnämns också de fall där två har kyrkor raserats, och en ny gemensam kyrka byggts för två socknar, som exempelvis Bjärka och Härlunda, som blev Bjärklunda. I boken ingår även en kortare redogörelse för övriga forna, förmodade men inte dokumenterade kyrkor och kapell.

- Den kunskap som här ges väcker nyfikenheten och lusten att besöka de platser som beskrivs. Förhoppningsvis kan boken bli en för många rik följeslagare på framtida historiska utflykter i Skara pastorat, skriver domprost Robert Lorentzon i sitt förord.

Det låg mycket detektivarbete bakom inventeringen av de forna kyrkorna från författarens sida. Den nu föreliggande boken har kompletterats med drönarbilder från kyrkplatserna. Viss uppdatering av materialet har också skett, exempelvis rörande inventarier som har flyttats och församlingsnamn som har ändrats. Nytt bildmaterial har tillförts från Skara pastorats inventarieförteckning Sacer och övrig tilläggsfotografering har gjorts i viss mån.

Skara domkyrkas första kyrkobyggnad behandlas inte i författarens material. Det återstår att ta fram en bok om domkyrkans historia där det fortfararande finns mycket som är outforskat.

Boken Forna kyrkor i Skara pastorat kommer att finnas tillgänglig i webbshopen efter boksläppet. Hård pärm, rikt illustrerad, 285 sidor. Drönarfoton av Patrik Borgenhard.

Festhelg i Skara: Kärl för livet

Minns ni Missalet-helgen förra året? Här kommer uppföljaren. Årets tema är Kärl för livet.
Kom och var med!
Via evenemangssidan för Kärl för livet kan du anmäla dig till föreläsningarna och se om programmet ändras eller uppdateras.

Medlemsblad 4:2022 - jubileumsnummer

Skara Stiftshistoriska sällskap Årg. 30

Sparbankstiftelsen Skaraborg ger 1,5 miljoner till orgelprojektet i Varnhem

Sparbanksstiftelsen Skaraborg har beslutat att ge ett stort anslag till det pågående orgelarbetet i Varnhem. Projektet mål är att bygga en orgel så lik den som en gång fanns i klosterkyrka och som skänktes och byggdes genom Magnus Gabriel De la Gardie. Det var i samband med restaureringen av klosterkyrkan som greve Magnus år 1673 skänkte en vacker orgel till kyrka som också blev han och hans hustrus begravningskyrka. Den var på sin tid Västsveriges största orgel och orgelbyggare var, sedermera kyrkoherden i Lidköping Jonas Rudberus. Orgeln var närproducerad och hantverkare från Läckö slott utförde det mesta av sniderier och målningar. Orgel togs ner 1879 men innan den revs fotograferades den och dessa bilder är viktiga för dagens nybygge.

Också dagens orgel är närproducerad där Karl Nelson i Lovene är orgelbyggare och flera träsnidare från Gullspång och Tibro medverkar.

Genom Sparbanksstiftelsens anslag tar projektet ett stor kliv framåt och den ekonomiska situationen kring projektet är säkrat. Projektgruppen ser det också som särskilt roligt med anslaget då det i år är 400 år sedan Magnus Gabriel föddes.

Läs mer om projektet och insamlingen

Magnus Gabriel De la Gardie firades i Varnhem

Biskop Åke Bonnier, kyrkoantikvarie Robin Gullbrandsson, Kyrkoherde Markus Hagberg, Susanne från Varnhemsspelet, organist Reibjörn Carlshamre, slottsarkitekt Allan Ahlman, verksamhetsutvecklare och lärare Robert Pukitis (Skara Skolscen), Läcköstiftelsens VD Jan Malmgren, fil. doktor Brita Planck och domprost Robert Lorentzon. På bilden saknas ordf Johnny Hagberg och biskop em Lars-Göran Lönnermark.

Torsdagen den 13 oktober firades greve Magnus Gabriel De la Gardie i Varnhems klosterkyrka. Kyrkan var till sista plats fylld med 260 besökare och de fick möta greven och grevinnan i förklädnad av Robert Pukitis från Skara Skolscen och Susanne från Varnhemsspelet.

Det är i år 400 år sedan Magnus Gabriel föddes i Reval (Tallinn) och avled 1686 på Venngarn i Uppland. Hans hustru var Maria Euphrosyne, grevinna av Pfalz-Zweibrücken och prinsessa av Sverige (1645–1686).

Magnus Gabriel har haft stor betydelse för vårt kulturarv genom de konst-, arkitektur- och kulturideal som han införlivade i Sverige. Än idag ser vi de vackert utsmyckade små barockkyrkorna i trä ute på den svenska landsbygden, inte minst i hans gamla grevskap Kålland, byggda med enkla material men med minutiösa och överdådiga interiörer i trä, förgyllt och bländande vackert enligt franska 1600-tals ideal. 

Han var en högt uppsatt ämbetsman; riksmarskalk, riksdrots och rikskansler, vilka var de mest betydelsefulla posterna i landet efter regenten. Ett av hans favoritslott var Läckö som han fick lämna i samband med Karl XI:s reduktion.

Greven var också intresserad av fornhistoria och ville bevara byggnadsminnen. Han inrättade Antikvitetskollegium och skapade grunden till det som skulle bli Riksantikvarieämbetet. Han lade ner ett stort arbete på att restaurera den helt förfallna klosterkyrkan i Varnhem och valde också denna kyrka till begravningsplats för sig och sin hustru.

Kvällen i Varnhem arrangerades av Missalestiftelsen, Läckö Vänner med flera andra föreningar samt Skara pastorat. Moderator var Brita Planck. Korta föredrag kring grevens liv hölls av domprost Robert Lorentzon, biskop em. Lars-Göran Lönnermark, Missalestiftelsens ordförande Johnny Hagberg, slottsarkitekt Allan Ahlman, kyrkoantikvarie Robin Gullbrandsson, kyrkoherde Markus Hagberg och Läcköstiftelsens VD Jan Malmgren.

Under kvällen sjöngs grevens psalm 621 i den svenska psalmboken. För musiken ansvarade Organist Reibjörn Carlshamre.

Medlemsblad 3:2022 - jubileumsnummer

Skara Stiftshistoriska sällskap Årg. 30

Magnus Gabriel 400 år

Den 15 oktober är det 400 år sedan Magnus Gabriel De la Gardie föddes. Han har haft en enorm betydelse för vårt kulturarv. Vi firar jubileet den 13 oktober i Varnhems klosterkyrka. Kom och var med!

Ladda ner programmet

Firandet fortsätter sedan den 15 oktober i Lidköping och på Läckö slott. Läs mer om programmet den 15 oktober.

Medlemsblad 2022:2

Skara Stiftshistoriska sällskap Årg. 30

Iriska vibbar ger ekon genom tiderna

En solig och varm sommardag i mitten av juli hölls boksläpp i Smedjan i Husaby i närvaro av en historieintresserad publik. En ny och till stora delar omarbetad upplaga av Ekon i Husaby introducerades av författaren själv, biskop em Bengt Wadensjö.

Boken Ekon i Husaby utkom första gången 2009 men är slutsåld på sällskapets förlag sedan länge. Efterfrågan och ny forskning gjorde det intressant att ta fram en ny upplaga och författaren biskop em Bengt Wadensjö kontaktades för att höra om han var intresserad av att ta upp tråden på nytt. Resultatet föreligger nu i en rikt illustrerad bok med hårda pärmar, volym nr 114 i sällskapets utgivning.

Boksläppet inleddes med att vår ordförande Johnny Hagberg berättade om sällskapets breda utgivning av böcker med anknytning till Skara stifts kyrko- och kulturhistoria. Han berättade även om föreningens 30-årsjubileum och delade ut ett extra omfångsrikt jubileumsnummer av medlemsbladet.

Bengt Wadensjö berättade om irländska influenser och hur Västergötland även nåtts av mer östliga intryck den vägen, via kelter i norra Spanien och därifrån vidare via Irland. Frånvaron av skriftliga källor från kristningstiden i våra trakter gör det svårt att tidsbestämma händelser med absolut säkerhet, men i Västgötalagens kungalängd omnämns i alla fall Olof Skötkonungs dop vid Brigidakällan. Frågan om vilken som var den exakta platsen för Olof Skötkonung dop engagerar än idag och det finns anhängare av flera olika teorier. Vissa forskare menar att dopet skedde i Skara, medan andra pekar ut St Sigfridskällan norr om Husaby kyrka. Men Brigidakällan nedanför biskopsborgen i Husaby har på senare år fått många förespråkare, och Bengt Wadensjö menar att det är den rätta och jämför med Kildare på Irland. Där finns en liknande Brigidakälla, med både rinnande om stilla vatten, precis som i Husaby.

Den heliga Brigida från 400-talet har kallats för gaelernas Maria och är vid sidan av S:t Patrick det mest betydande lokala helgonet på Irland. En av de som har engagerat sig för irländska Brigida är smeden Therese i Husaby. Hon har bland annat smitt ett Brigidakors i järn efter den irländsk förlagan, som är en mycket välkänd symbol på Irland.

Idag är det lätt att tänka att Norden och de Brittiska öarna var separata kulturområden, men redan runt tiden för kristnandet i Sverige var kontakterna mellan länderna många. Nordsjön var snarast ett nordiskt innanhav med norsk jarl i Skottland och nordöstra England samtidigt som danska Danelagen gällde i stora delar av England. Att St Sigfrid enligt traditionen kom från York  och färdades via Norge till våra trakter är egentligen inte så förvånande.

Efter slaget vid Hastings 1066 avtog det västliga inflytandet snabbt i Norden och det tyska gjorde sig mer gällande. Den iriska andliga traditionen med närheten till naturen ersattes av tysk dogmatik. Till och med York i norra England hamnade under ärkestiftet i Hamburg-Bremen (till skillnad från Canterbury).

Vid boksläppet medverkade trubaduren Kristin Svensson, som är känd i trakten för sin sång och musik. Boksläppet avslutades med Västergötlands "nationalsång" Hymn till Västergötland.

Ekon i Husaby finns nu att köpa i sällskapets webbutik.

Mästersmeden Therese Engdahl och författaren, docent i kyrkohistoria, biskop em Bengt Wadensjö
Brigidakorset i smide är tillverkat av Smedja Therese i Husaby. Vill du ha ett eget kors?

Boksläpp i Husaby 16 juli

Bengt Wadensjö presenterar Ekon i Husaby

Husaby var på 1000-talet ett centrum i svensk historia och kyrkohistoria. Kung Olov Skötkonung döptes här av Sigfrid som enligt traditionen kom från York i norra England. Skarastiftets förste biskop placerades här, och en biskopskyrka byggdes på platsen nära dopet.

Husaby ingick i den kulturkrets som normännen skapat runt Nordsjön sedan början på 800-talet.  Husaby uppvisar tydliga tecken på sambandet mellan engelskt och irländskt kyrkoliv å ena sidan och det trosliv som utvecklades på Kålland efter kungadopet.

Biskop Sigfrid från York som döpte Olof Skötkonung döptes kom alltså från en miljö som var en sammansmältning av skilda kulturer som gett ekon i Husaby. De runda tornen, kistorna vid ingången till kyrkan, det armeniska korset på en av kistorna, namnet Birgittakällan på den källa där Olov Skötkonung döptes, munkkammaren i Söne kyrka, de runda gravkorsen runt om på Kålland, liljestenarna och stiftets äldsta gudstjänstordning är sådana ekon som bland annat vittnar om inspirationen från Irland och England i Skara stifts äldsta historia.

Nu utkommer efter tretton år genom Skara Stiftshistoriska sällskaps en andra bearbetad upplaga av Ekon i Husaby. Boken presenteras vid smedjan i Husaby hos Therese och Niclas Engdahl den 16 juli klockan 14.30.

Trubaduren Kristin Svensson (fornfela) sjunger bl a Paul Nilssons och Ivar Wideen Hymn till Västergötland. Författaren, tidigare biskopen i Karlstads stift Bengt Wadensjö berättar om forskningen kring boken och Stiftshistoriska sällskapets ordf Johnny Hagberg om utgivningen. Tillfälle ges till frågor. Kaffe kan köpas i caféet. Besök kan göras i parken, smedjan, caféet och museet. En stol är bra att ta med.