Skara stiftshistoriska sällskap kallar till årsmöte i samband med orgeldag i Varnhem, lördagen den 31 maj 2025 kl 10.00-13.00
Orgeldag Varnhems klosterkyrka kl 10.00-12:.00 Samling från 09.30 – musik 10.00 Presentation av orgelarbetet. Var är vi nu och vad är på gång? 11.00 Presentation av den nya boken Världslig makt och himmelskt manna – Maria Euphrosyne von Pfalz-Zweibrückens liv och verk. 12.30 Orgelmusik. Kaffe, te och tilltugg serveras. Möjlighet att bese orgeln och dess snidade ornament och måleriarbeten.
Årsmöte Varnhemsgården kl 13.00 Anmälan senast den 26 maj till Ulla Falk, Hattmakaregatan 10, 532 33 Skara. Telefon: 076-102 39 15. Epost: munkgarden@telia.com. Stiftshistoriska sällskapet bjuder på dricka och fralla. Välkommen!
Handlingar och dagordning publiceras här några veckor före årsmötet.
Den 15 februari firade vi 400-årsminnet av Maria Euphrosynes liv och verk. Jublieet ägde rum i i Varnhems klosterkyrka med föredrag, musik och boksläpp. Docent Susanne Tienken, Stockholms universitet, gav oss en inblick i hur livet kunde se för en dam av börd på 1600-talet och konstaterade att Maria Euphrosyne i högsta grad var ett barn av sin tid då fromhet och världslig glans gick hand i hand.
Emanuel Carlsson berättade om Höjentorps slotts och kungsgårds historia utifrån de som har bott där, både kända och, kan vi nog säga, helt okända. Slottet fick ett dramatiskt slut 1722 vid en våldsam brand då hela slotten brann ner på den timma. Då var De la Gardies tid på slottet för länge sedan förbi.
Därefter fick vi en genomgång av heraldiken bakom Maria Euphroynes vapensköld av Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum. Vi fick bland annat veta hur det kommer sig att en bayersk hertig låtit bekosta den återskapade vapenskölden som snart kommer att pryda De la Gardie-orgeln i Varnhems klosterkyrka.
Biskop em Lars-Göran Lönnermark introducerade den svenska utgåvan av Läcköemblemen av professor Simon McKeown och sade att det kändes som att komma Läckö inpå livet. Han avslutade anförandet med orden: - Låt den berika dig och du kommer att känna dig tacksam!
Det håller vi förstås med om. Boken kastar nytt ljus över De la Gardies tankevärld och förklarar de bilder som pryder slottets väggar, bänkar och tak. Det är en rik bildvärld att stiga in i. Boken är på nära 400 sidor och rikt illustrerad. Nu finns boken att köpa i vår webbutik för 250,-.
Tid: Lördag 15 februari 2025 kl 10-13 Plats: Varnhems klosterkyrka
På självaste Alla hjärtans dag den 14 februari 2025 är det 400 år sedan Maria Euphrosyne av Pfalz föddes. Mycket i hennes liv gick i hjärtats tecken, i såväl glädje som sorg. Hon gifte sig av kärlek, med Magnus Gabriel De la Gardie, hon födde elva barn men förlorade åtta. I hennes inre liv kretsade andaktslivet kring hjärtats bön. Vi firar hennes liv och betydelse med en dag i Varnhems klosterkyrka den 15 februari 2025.
Huvudföredrag
med docent Susanne Tienken, Stockholms universitet Hjärtats bön och världens glans Maria Euphrosyne (1625-1687) Orgelmusik med professor Karin Nelson Blockflöjtsensemble spelar tidstypisk musik under ledning av Jennifer Lidgren
Korta föredrag
Berättelsen om Höjentorp - Emauel Carlsson, präst i Varnhem Maria Euphrosynes vapensköld - Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum
Boksläpp
Läcköemblemen (svensk upplaga) av Dr. Simon McKeown. Introduktion av biskop em Lars-Göran Lönnermark
Det finns möjlighet att bese det målade ryggpositivet på De la Gardieorgeln Kaffe, te och varmkorv serveras.
Arrangörer: Svenska kyrkan i Skara pastorat, Skara stiftshistoriska sällskap, Föreningen Läckö Vänner, Kvinnor i Svenska kyrkan
Osby församlings gåvo- och krönikebok utges på Artos förlag
Nya böcker direkt från trycket. Foto: Helena Hagberg Aurell
Gunnar Rosendals Osby församlings gåvo- och krönikebok är ett unikt kyrkohistoriskt dokument. Hans banbrytande högkyrkliga församlingsarbete i Osby under nära trettio år kom att påverka hela Svenska kyrkan.
En utgivning av Gunnar Rosendals krönikeböcker har varit på tal vid flera tillfällen. Vissa förberedelser har då gjorts, men planerna har inte kunnat förverkligas. Nu sker detta efter en mycket omfattande arbetsinsats. Arbetet har i olika omfattning pågått i närmare sex år, och är ett samarbete mellan Lunds och Skaras stiftshistoriska sällskap.
Varför är Osby församlings gåvo- och krönikeböcker intressanta, och varför förtjänar de att ges ut? Svaret har i hög grad med dess författare att göra: Gunnar Rosendal (1897–1988), en av 1900-talets mest kritiserade, omtyckta och inflytelserika präster i Svenska kyrkan.
Gudstjänstformer som idag förekommer allmänt i Svenska kyrkan var Rosendal först med att praktisera. Så exempelvis jul- och påsknattsmässa liksom långfredagens korsandakt. Rosendal kom också i firandet att skilja mellan Alla helgons dag och Alla själars dag. Till detta kom den söndagliga mässan. Rosendal var en frimodig banbrytare för kyrklig förnyelse. Krönikeböckerna visar utöver allt annat vad en enskild person kan åstadkomma.
Rosendal prästvigdes i Lund 1922. Via olika tjänster kom han till Osby som kyrkoherde 1933. Rosendal kallades med tiden allmänt för ”Fader Gunnar”, och Osby blev ett centrum för ”kyrklig förnyelse” och den högkyrkliga väckelsen. Han skrev ett femtiotal böcker, en stor mängd artiklar i svenska och internationella tidskrifter, och han deltog flitigt i den kyrkliga debatten. Efter sin pensionering 1962 fram till sin död var han verksam vid stiftelsen Gratia Dei i Kristianstad, bildad och förverkligad av Rosendal själv.
Under åren i Osby skrev Rosendal, uppmanad av sin biskop, krönika. Denna inleds med orden: ”År 1934 den 29. Juli installerades jag såsom kyrkoherde i S:t Petri Församling i Osby. Efter installationen sade Biskopen, Teol. Doktor Edvard Rodhe till mig ’Rosendal, du kan skriva. Jag uppdrager åt dig att skriva Krönikebok för OSBY S:t Petri församling den tid du är dess kyrkoherde’”. Arbetet att skriva krönika fortsatte sedan också under emeriti-åren på Gratia Dei.
I en inledning till den första delen skriver professor Oloph Bexell: ”Som ingen annan enskild församlingspräst i den svenska kyrkohistorien skulle Rosendal komma att påverka kyrkolivet i hela Svenska kyrkan. Högkyrkligheten har förändrat bilden av denna och påverkat även de nordiska systerkyrkorna och de svenska frikyrkorna. Hans genom åren kontinuerligt förda krönikeböcker ger en unik inblick i hur en kyrkoväckelse finner sin form.” Och vidare: ”I inget annat fall skulle en sådan församlingskrönika bli av så betydande kyrkohistoriskt intresse som den från Osby. I detalj får vi veta hur Rosendals pastorala program implementerades och de överväganden han gjorde. Läsaren kan följa hans möten med sin församling både vid gudstjänsterna i kyrkan, på de många regelbundna sockenbuden ute i byarna, i ungdomsarbetet och bland konfirmanderna och vid de förtroendevaldas sammanträden.”
Krönikeböckerna har genom åren använts av forskare, men genom denna utgåva blir de tillgängliga för en bredare läsekrets. Deras värde är inte endast lokalhistoriskt, utan framför allt kyrko- och pastoralhistoriskt.
Utgåvan, som ges ut av Artos förlag, är försedd med rikliga kommentarer, inte minst har nära nog samtliga omnämnda personer biograferats. Detta arbete har utförts av professor Oloph Bexell, professor Gunilla Gren-Eklund och teol. lic Staffan Ljungman.
Arbetsgruppen för utgivandet har bestått av professor Oloph Bexell, teol. dr Björn Fyrlund, teol. dr Johnny Hagberg, professor Bertil Nilsson. Markus Hagberg har hållit samman arbetet.
Handskriftens två band består av ca 1700 foliosidor, som har bearbetats och överförts till s.k. datamedium av teol. dr Björn Fyrlund och läraren Ida Fyrlund. I tryck kommer den första delen att omfatta 468 sidor.
Tryckbidrag har lämnats från: Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Kungl. Patriotiska Sällskapet, Osby församling, Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherden Nils Henrikssons stiftelse), Societas Sanctæ Birgittæ och Thora Ohlssons stiftelse.
Klotband. Pris 393 kr. Beställes genom info@artos.se
Marte Rodal, samordnare vid Veterinärmuseet och Sonia Lindblom, bibliotekarie i Skara kommun, i Veterinärmuseets arkiv.
Prästen Clas Bjerkander tillhörde på mitten av 1700-talet Skaras unga vetenskapsgeneration och blev utöver sin prästgärning en framstående forskare. Bjerkander och vetenskapens framväxt uppmärksammas i en utställning som pågår i Skaras kulturkvarter från 7 september till 7 december.
I arkiven på Veterinärmuseet och Gamla biblioteket finns ett rikligt material med dagböcker och andra handlingar som levandegör inte bara personer och tidsandan men också har bevarat de naturvetenskapliga mätningar som Clas Bjerkander ägnade sig åt. Tack vare hans noggranna arbete finns det kunskap från våra breddgrader om återkommande faser i naturen, som kan vara av betydelse för klimatforskningen än idag, exempelvis om lövsprickning eller flyttfåglars ankomst. Till hans intressen hörde också att studera snöflingors olika former och symmetri. Bjerkanders stora insatser inom naturvetenskapen har gett honom tillnamnet Västergötlands Linné.
Men mest känd är Bjerkander ändå för sina studier av skalbaggar och andra insekter, något som under senare år har uppmärksammats särskilt av akademiledamoten Kerstin Ekman. Under tillkomsten av hennes roman Då var allt levande och lustigt ägnade Kerstin Ekman många timmar åt att studera materialet om Bjerkander på plats i Skara.
- Claes Bjerkander var en mycket betydande insektsforskare och en fin botanist. Han tycks ha varit en ovanligt sympatisk människa. Det var värdefullt för mig att få lära känna honom genom hans verk. Jag kom att tycka mycket om honom, säger Kerstin Ekman.
Lokalt sett är Clas Bjerkander kanske mest känd genom sitt legendariska Tal om Kinnekulle som han höll på vers i Skara gymnasium år 1758. Talet har tryckts upp och är ett exempel på vad som finns för utlåning på biblioteket. Men mycket av materialet är handskrifter och kan inte lånas ut.
- Utställningen ett tillfälle att visa upp dessa unika handskrifter som kan läsas på plats och användas som källa för olika publikationer, både av forskare och av allmänheten, kanske även i skönlitteraturen. Och detta är ett av Forskaravdelningens viktigaste uppdrag, säger bibliotekarie Sonia Lindblom.
Utställningen beskriver den vetenskapsrevolution som ägde rum på 1700-talet med grundandet av Svenska Kungliga Vetenskapsakademien, som Bjerkander flitigt sände in manuskript för publicering till och senare blev ledamot av. Vi får också veta mer om studentföreningen Svenska Topografiska sällskapet i Skara där en rad namnkunniga personer ingick. Att Skara Gymnasium fostrat personer som Clas Bjerkander, Peter Hernquist och Andreas Dahl (som fått blomman dahlia uppkallad efter sig) är i sig alldeles enastående och värt att uppmärksamma.
- Clas Bjerkander och Peter Hernquist växte upp i samma område utanför Skara och kände varandra väl. Veterinärmuseet har Bjerkanders dagböcker i sina samlingar. Docenten Marina Voinova har genom sin grundliga forskarinsats lyft fram mycket av informationen som finns i dem. Det är så värdefullt att vi genom utställningen får möjlighet att åter titta på forskningen under denna spännande tid i Skaraborg och Sverige, säger Marte Rodal, samordnare vid Veterinärmuseet.
Marina Voinova har redan tidigare intresserat sig för Bjerkander i det stora projektet Expedition Linneus som pågick 2017-2023 med stöd av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS). Det är Voinovas gedigna arbete som gjort utställningen i Skara möjlig.
Förutom att visa på Clas Bjerkanders betydelse för vetenskapsrevolutionen har utställningen som syfte att lyfta fram de stora samlingar som finns koncentrerade inom kulturkvarteret i Skara. Utställningen är därför fördelad på två platser. I Gamla biblioteket visas naturvetenskapens genombrott i det lärda Skara. På Veterinärmuseet är utställningen fokuserad på Kungliga vetenskapsakademins tillkomst och Bjerkanders arbete.
Utställningen är ett samarbete mellan Veterinärmuséet, Skara kommun och Skara stiftshistoriska sällskap och pågår från 7 september till och med 7 december. Den uppmärksammas även av Riksantikvarieämbetet under kulturarvsdagen, som i år infaller den 7 september. En del av materialet har presenterats på Symmetrikonferens i Pisa och fått ett mycket positivt mottagande.
Stiftshistorisk dag i Mariestad
– gemensamt för de stiftshistoriska sällskapen i Göteborgs, Karlstads och Skara stift Mariestads domkyrka, lördagen den 24 augusti 2024 kl. 13.00
Program - Docent Jakob Lindblad: Mariestads domkyrka och den äldsta domkyrkan i Göteborg – om kyrkoarkitektur vid 1500-talets slut och 1600-talets början
- Professor Anders Jarlert: Två superintendentior, men tre domkyrkor
Möjlighet till rundvandring på egen hand i domkyrkan.
Varmt välkommen!
Boksläpp på Läckö slott
Nu är den här - den engelska upplagan av Läcköemblemen, introducerad av Wilhelm Klingspor vid invigningen av sommarsäsongen på Läckö. Boken är mycket rikt illustrerad och ger en unik inblick i paret De la Gardies bildvärld. Författaren och forskaren Simon McKeown ger oss en helt ny förståelse för vad det är vi möter på väggar, tak och bänkkvarter i slottet. Boken finns att köpa i vår webbutik för 250,- och i slottsbutiken på Läckö slott från och med idag. Den svenska utgåvan kommer senare i sommar. Tack till föreningen Läckö Vänner och till Grevillis fond för bidragen till den engelska utgåvan!
