Vid orgeldagen den 31 maj gav orgelgruppen en resumé över arbetet som har skett så här långt. De berättade om den fas arbetet nu är inne i och gav datumen för orgelns invigning, den 29-31 maj 2026. Under orgeldagen presenterades också den nya boken Världslig makt och himmelskt manna, om Maria Euphrosynes av Pfalz liv och gärning.

Samma dag som pandemin var ett faktum hade orgelgruppen kallat till en pressträff för att presentera den storslagna idén att samla in till en orgel med barockklanger - ett projekt i mångmiljonklassen. Av förklarliga skäl fick insamlingen en trög start men efter flera stora donationer tog projektet stora kliv framåt. Nu är orgeln snart finansierad men ytterligare gåvor behövs till projektet – inte minst till de stora förgyllda piporna i orgelfasaden. Dessa går fortfarande att boka sig för, till efterkommande generationers fromma.

Arbetet i orgelgruppen handlar till stor del om att säkerställa att alla delar med piptillverkning, snickeridetaljer, montering, målning och förgyllning blir så likt förlagan, De la Gardies barockorgel, som möjligt. Av de tretton miljonerna insamlade medel är 95 % hantverkskostnader som landar lokalt i Skaraborg och för hantverkstraditionerna och kunnandet vidare till nya generationer. Byggnationen beräknas vara klar i september. Därefter vidtar arbetet med intonation på plats. När orgelpiporna monteras på orgeln är de fortfarande stumma, utan munnar. Att ge dem den rätta klangen och få dem att samverka med varandra och omgivningen är ett stort arbete som tar sin tid. Under tre dagar i maj 29-31 maj 2026, kommer orgeln att få glänsa med sina nya klanger och harmonier.

Boksläpp för Världslig makt och himmelskt manna

På bild: Valborg Lindgärde och Susanne Tienken, artikelförfattare

I år är det 400 år sedan Maria Euphrosyne föddes, och som en del av det jubileet presenterades under orgeldagen också en ny bok om hennes liv och verk i Magnus Gabriel de la Gardies skugga. Två av artikelförfattarna, Valborg Lindgärde och Susanne Tienken, medverkade med kortare föredrag om bokens tillkomst och innehåll. Redaktörer har varit Susanne Tienken och Johnny Hagberg.

Årsmöte

Efter orgeldagen i Varnhems klosterkyrka den 31 maj (som samlade 250 intresserade) hölls årsmöte för Skara stiftshistoriska sällskap. Föreningen kan se tillbaka på ett händelserikt år med bland annat fyra bokutgivningar. Styrelsen omvaldes i sin helhet.

Skara stiftshistoriska sällskap kallar till årsmöte i samband med orgeldag i Varnhem,
lördagen den 31 maj 2025 kl 10.00-13.00

Orgeldag
Varnhems klosterkyrka kl 10.00-13:00
Samling i Varnhems klosterkyrka med mingel och musik från 09.30.

10.00 Presentation av orgelarbetet. Var är vi nu och vad är på gång?
10.30 Presentation av de snidade ornamenten
11.00 Paus. Möjlighet att samtala med hantverkarna och se på arbeten
11.30 Föredrag av docent Maria Schildt. Musik, melodier och psalmer i Maria Eufrosynes liv
12.00 Boksläpp och presentation av den nya boken Världslig makt
och himmelsk manna – Maria Eufrosynes liv och verk. Docent Susanne Tienken m fl.
12.30 Orgelmusik med organisten vid Tyska kyrkan i Göteborg, Magnus Kjellson

Ladda ner programmet som pdf

Ta gärna med vänner och bekanta!
Kaffe, te och dricka och lite tilltugg finns tillgängliga under dagen.
Sprid gärna information om dessa konton
Swish: 123 375 55 43 Märk: Orgel Varnhem
Bankgiro: 460-5465 Märk: Orgel Varnhem

Årsmöte
Varnhemsgården kl 13.00
Anmälan senast den 27 maj till Ulla Falk, Hattmakaregatan 10, 532 33 Skara.
Telefon: 076-102 39 15.
E-post: munkgarden@telia.com.
Stiftshistoriska sällskapet bjuder på dricka och fralla. Välkommen!

Den 15 februari firade vi 400-årsminnet av Maria Euphrosynes liv och verk. Jublieet ägde rum i i Varnhems klosterkyrka med föredrag, musik och boksläpp. Docent Susanne Tienken, Stockholms universitet, gav oss en inblick i hur livet kunde se för en dam av börd på 1600-talet och konstaterade att Maria Euphrosyne i högsta grad var ett barn av sin tid då fromhet och världslig glans gick hand i hand.

Emanuel Carlsson berättade om Höjentorps slotts och kungsgårds historia utifrån de som har bott där, både kända och, kan vi nog  säga, helt okända. Slottet fick ett dramatiskt slut 1722 vid en våldsam brand då hela slotten brann ner på den timma. Då var De la Gardies tid på slottet för länge sedan förbi.

Därefter fick vi en genomgång av heraldiken bakom Maria Euphroynes vapensköld av Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum. Vi fick bland annat veta hur det kommer sig att en bayersk hertig låtit bekosta den återskapade vapenskölden som snart kommer att pryda De la Gardie-orgeln i Varnhems klosterkyrka.

Biskop em Lars-Göran Lönnermark introducerade den svenska utgåvan av Läcköemblemen av professor Simon McKeown och sade att det kändes som att komma Läckö inpå livet.  Han avslutade anförandet med orden:
- Låt den berika dig  och du kommer att känna dig tacksam!

Det håller vi förstås med om. Boken kastar nytt ljus över De la Gardies tankevärld och förklarar de bilder som pryder slottets väggar, bänkar och tak. Det är en rik bildvärld att stiga in i. Boken är på nära 400 sidor och rikt illustrerad. Nu finns boken att köpa i vår webbutik för 250,-.

Läcköemblemen

Tid: Lördag 15 februari 2025 kl 10-13
Plats: Varnhems klosterkyrka

På självaste Alla hjärtans dag den 14 februari 2025 är det 400 år sedan Maria Euphrosyne av Pfalz föddes. Mycket i hennes liv gick i hjärtats tecken, i såväl glädje som sorg. Hon gifte sig av kärlek, med Magnus Gabriel De la Gardie, hon födde elva barn men förlorade åtta. I hennes inre liv kretsade andaktslivet kring hjärtats bön. Vi firar hennes liv och betydelse med en dag i Varnhems klosterkyrka den 15 februari 2025.

Huvudföredrag

med docent Susanne Tienken, Stockholms universitet
Hjärtats bön och världens glans
Maria Euphrosyne (1625-1687)
Orgelmusik med professor Karin Nelson
Blockflöjtsensemble spelar tidstypisk musik under ledning av Jennifer Lidgren

Korta föredrag

Berättelsen om Höjentorp - Emauel Carlsson, präst i Varnhem
Maria Euphrosynes vapensköld - Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum

Boksläpp

Läcköemblemen (svensk upplaga) av Dr. Simon McKeown.
Introduktion av biskop em Lars-Göran Lönnermark

Det finns möjlighet att bese det målade ryggpositivet på De la Gardieorgeln
Kaffe, te och varmkorv serveras.

Arrangörer: Svenska kyrkan i Skara pastorat, Skara stiftshistoriska sällskap, Föreningen Läckö Vänner, Kvinnor i Svenska kyrkan

Nya böcker direkt från trycket. Foto: Helena Hagberg Aurell

Gunnar Rosendals Osby församlings gåvo- och krönikebok är ett unikt kyrkohistoriskt dokument. Hans banbrytande högkyrkliga församlingsarbete i Osby under nära trettio år kom att påverka hela Svenska kyrkan.

En utgivning av Gunnar Rosendals krönikeböcker har varit på tal vid flera tillfällen. Vissa förberedelser har då gjorts, men planerna har inte kunnat förverkligas. Nu sker detta efter en mycket omfattande arbetsinsats. Arbetet har i olika omfattning pågått i närmare sex år, och är ett samarbete mellan Lunds och Skaras stiftshistoriska sällskap.

Varför är Osby församlings gåvo- och krönikeböcker intressanta, och varför förtjänar de att ges ut? Svaret har i hög grad med dess författare att göra: Gunnar Rosendal (1897–1988), en av 1900-talets mest kritiserade, omtyckta och inflytelserika präster i Svenska kyrkan.

Gudstjänstformer som idag förekommer allmänt i Svenska kyrkan var Rosendal först med att praktisera. Så exempelvis jul- och påsknattsmässa liksom långfredagens korsandakt. Rosendal kom också i firandet att skilja mellan Alla helgons dag och Alla själars dag. Till detta kom den söndagliga mässan. Rosendal var en frimodig banbrytare för kyrklig förnyelse. Krönikeböckerna visar utöver allt annat vad en enskild person kan åstadkomma.

Rosendal prästvigdes i Lund 1922. Via olika tjänster kom han till Osby som kyrkoherde 1933. Rosendal kallades med tiden allmänt för ”Fader Gunnar”, och Osby blev ett centrum för ”kyrklig förnyelse” och den högkyrkliga väckelsen. Han skrev ett femtiotal böcker, en stor mängd artiklar i svenska och internationella tidskrifter, och han deltog flitigt i den kyrkliga debatten. Efter sin pensionering 1962 fram till sin död var han verksam vid stiftelsen Gratia Dei i Kristianstad, bildad och förverkligad av Rosendal själv.

Under åren i Osby skrev Rosendal, uppmanad av sin biskop, krönika. Denna inleds med orden: ”År 1934 den 29. Juli installerades jag såsom kyrkoherde i S:t Petri Församling i Osby. Efter installationen sade Biskopen, Teol. Doktor Edvard Rodhe till mig ’Rosendal, du kan skriva. Jag uppdrager åt dig att skriva Krönikebok för OSBY S:t Petri församling den tid du är dess kyrkoherde’”. Arbetet att skriva krönika fortsatte sedan också under emeriti-åren på Gratia Dei.

I en inledning till den första delen skriver professor Oloph Bexell: ”Som ingen annan enskild församlingspräst i den svenska kyrkohistorien skulle Rosendal komma att påverka kyrkolivet i hela Svenska kyrkan. Högkyrkligheten har förändrat bilden av denna och påverkat även de nordiska systerkyrkorna och de svenska frikyrkorna. Hans genom åren kontinuerligt förda krönikeböcker ger en unik inblick i hur en kyrkoväckelse finner sin form.” Och vidare: ”I inget annat fall skulle en sådan församlingskrönika bli av så betydande kyrkohistoriskt intresse som den från Osby. I detalj får vi veta hur Rosendals pastorala program implementerades och de överväganden han gjorde. Läsaren kan följa hans möten med sin församling både vid gudstjänsterna i kyrkan, på de många regelbundna sockenbuden ute i byarna, i ungdomsarbetet och bland konfirmanderna och vid de förtroendevaldas sammanträden.”

Krönikeböckerna har genom åren använts av forskare, men genom denna utgåva blir de tillgängliga för en bredare läsekrets. Deras värde är inte endast lokalhistoriskt, utan framför allt kyrko- och pastoralhistoriskt.

Utgåvan, som ges ut av Artos förlag, är försedd med rikliga kommentarer, inte minst har nära nog samtliga omnämnda personer biograferats. Detta arbete har utförts av professor Oloph Bexell, professor Gunilla Gren-Eklund och teol. lic Staffan Ljungman.

Arbetsgruppen för utgivandet har bestått av professor Oloph Bexell, teol. dr Björn Fyrlund, teol. dr Johnny Hagberg, professor Bertil Nilsson. Markus Hagberg har hållit samman arbetet.

Handskriftens två band består av ca 1700 foliosidor, som har bearbetats och överförts till s.k. datamedium av teol. dr Björn Fyrlund och läraren Ida Fyrlund. I tryck kommer den första delen att omfatta 468 sidor.

Tryckbidrag har lämnats från: Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Kungl. Patriotiska Sällskapet, Osby församling, Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherden Nils Henrikssons stiftelse), Societas Sanctæ Birgittæ och Thora Ohlssons stiftelse.

Klotband. Pris 393 kr. Beställes genom info@artos.se

Läs mer om boken (artos.se)

– gemensamt för de stiftshistoriska sällskapen i Göteborgs, Karlstads och Skara stift
Mariestads domkyrka, lördagen den 24 augusti 2024 kl. 13.00

Program
- Docent Jakob Lindblad: Mariestads domkyrka och den äldsta domkyrkan i
Göteborg – om kyrkoarkitektur vid 1500-talets slut och 1600-talets början

- Professor Anders Jarlert: Två superintendentior, men tre domkyrkor

Möjlighet till rundvandring på egen hand i domkyrkan.

Varmt välkommen!

Nu är den här - den engelska upplagan av Läcköemblemen, introducerad av Wilhelm Klingspor vid invigningen av sommarsäsongen på Läckö. Boken är mycket rikt illustrerad och ger en unik inblick i paret De la Gardies bildvärld. Författaren och forskaren Simon McKeown ger oss en helt ny förståelse för vad det är vi möter på väggar, tak och bänkkvarter i slottet. Boken finns att köpa i vår webbutik för 250,- och i slottsbutiken på Läckö slott från och med idag. Den svenska utgåvan kommer senare i sommar. Tack till föreningen Läckö Vänner och till Grevillis fond för bidragen till den engelska utgåvan!

Läs mer om boken

Tre av projektets konsthantverkare visade sina arbeten. Från vänster:Thorleifs Aiff, Olivier Lando Trottein och Aulikki Ravelin

Under lördagen den 4 maj anordnades en orgeldag i Varnhem som inspiration och information för insamlingen till De la Gardie-orgeln i Varnhems klosterkyrka. I anslutning till orgeldagen höll Skara Stiftshistoriska sällskap sitt årsmöte.

Ett drygt hundratal personer hade hörsammat inbjudan och kunde ta del av insamlingsgruppens arbete, tre föredrag, visning av skulpturer och förgyllning, och som avslutning orgelmusik framförd av diplomorganist Magnus Kjellsson från Göteborg Baroque. Kjellson är även organist vid Tyska kyrkan i Göteborg.

Insamlingen till De la Gardie-orgeln i Varnhem går nu in på sitt femte år. Under de fem åren har mycket hänt med själva insamlingen men också när det gäller byggnation och aktiviteter. Under lördagens orgeldag summerade insamlingsledare Johnny Hagberg från insamlingsgruppen hur arbetet fortskridit. Själva början blev skakig.

- Den dag vi kallat till pressvisning kallade även kommunen till presskonferens om ett virus som slagit till och nu hade nått våra breddgrader. Pandemin var ett faktum. De aktiviteter vi planerat fick sättas på vänt, förklarade Johnny Hagberg.

Men brev gick förstås att skicka. Den förste att svara på förfrågan om bidrag till De la Gardieorgeln var Jan Guillou, som sedan omnämnt i en av sina böcker hur han gick till banken för att uträtta sitt ärende. När sedan Carl Tham beslutade att skänka 3,5 miljoner till orgelbygget var insamlingen igång med besked.

Under lördagens orgeldag i Varnhem hölls tre föredrag som på olika sätt uppmärksammade ätten De la Gardie och det pågående orgelprojektet. Byggnadsantikvarie Robin Gullbrandsson berättade hur Varnhem intog en central plats i Magnus Gabriel De la Gardies sinne eftersom betydande personer fått sin sista viloplats i kyrkan under flera hundra år. Kyrkan blev som bekant senare också Dela Gardies sista vilorum. En sådan viktig plats i Sveriges historia behövde förstås ett magnifikt musikinstrument som kronan på verket. Orglar fanns främst representerade i domkyrkor men det hindrade inte att en storslagen orgel byggdes i Varnhem. Psalmsång existerade egentligen inte förrän ett hundratal år senare, så orgelns funktion var främst att inrama gudstjänsten med himmelska toner. Vid sidan av urverk var orgelverk det mest avancerade man kunde tillverka på 1600-talet och blev därför en sinnebild för världsalltets ordning.

Domprost Robert Lorentzon belyste Maria Euphrosyne De la Gardies betydelse och gav bakgrunden till hennes äktenskap med Magnus Gabriel De la Gardie och vänskapen med drottning Kristina. På Läckö hade makarna De la Gardie var sitt andaktsrum i anslutning till sina sovrum. Idag hade man kanske valt att ha ett badrum en suite men på den tiden var prioriteringarna annorlunda.

Bildhuggaren Olivier Lando Trottein beskrev sitt arbete med att känna in skulpturernas karaktärer för att på så sätt skapa ett uttryck som blir en hyllning till originalet. Barocken var symbolikens tidevarv med meningsinnehåll som gått förlorad i vår tid. Ett exempel på det är att skulpturen av Kung David framställts med större händer för att framhäva styrka och ett avlångt ansikte för att visa på adlig börd. Keruberna har sina egna uttryck som busiga och oberäkneliga varelser i all den övriga perfektionen.

Orgelprojektet tar inga genvägar - det är gediget hantverk det handlar om. När skulpturerna väl är färdiga ska de bemålas och förgyllas. Konsthantverkaren Aulikki Ravelin visade prov på tekniker och material som kan användas vid förgyllning. Hon beskrev arbetet som rofyllt eftersom det inte går att stressa fram resultatet och givande eftersom förgyllningen förhöjer något som redan är vackert. Makarna De la Gardies adelsvapen har blivit klara och fanns för beskådande under orgeldagen.

Orgeldagens intäkter och därefter inkomna gåvor uppgår till drygt 55.000,-. Nu saknas ”endast” en miljon till orgelns färdigställande med utsmyckningar, sedan är hela trettonmiljonersprojektet i hamn.

Hedersledamöter utsedda på årsmöte

Efter orgeldagen hölls årsmöte i Skara stiftshistoriska sällskap. Johnny Hagberg omvaldes som ordförande. I styrelsen invaldes Judith Fagrell efter Åke Larsson som avsagt sig omval. Två Skarabiskopar, Lars-Göran Lönnermark och Åke Bonnier, kallades till hedersmedlemmar som tack för deras insatser på det stiftshistoriska området.